Robin Laakso avslutar sin sex säsonger och 230 matcher långa sejour i Linköping Innebandy. Målvakten som har varit en stor bidragande orsak till Linköpings stora framgångar de senaste åren flyttar nu hem till Köping och satsar fullt ut på livet utanför innebandyn. Vi tackar Robin för allt och önskar lycka till med nästa steg i livet!
Robin Laakso kom till Linköping inför säsongen 14/15 från Örebroklubben Lillån. Då som en av de bästa allsvenska målvakterna men i Linköping har han vuxit ut till en av Superligans mest stabila målvakter. Men nu efter 230 SSL-matcher i klubben väljer alltså 30-åringen att flytta till hemstaden Köping där familjen med tvillingdöttrar och det civila arbetet skall prioriteras.
Hur är känslan nu när innebandyn på elitnivå är över?
-Det känns ändå helt ok då det är ett beslut som hunnit marinerat sig under en längre period. Sen blev ju avslutet självklart speciellt på denna säsong och inte det slut man sett framför sig. Men det kommer säkerligen kännas annorlunda i sommar att inte ha försäsongsträning och framförallt när nästa säsong drar i gång kommer det att märkas tydligt.
Ja det blev ju ett väldigt märkligt slut på säsongen då Corona viruset ställde allt på ända – vad tänker du runt det?
-Redan när vi mötte Kalmarsund hemma utan publik och andra sporter började stänga ned så förstod vi ju att säsongen var över. Så nu blev det en världshändelse som blev slutet på min karriär och inte ett uttåg i en semi eller kvartsfinal, så på så vis lär man ju komma ihåg det för alltid.
Kommer du fortsätta spela innebandy eller placeras nu hjälmen på hyllan?
-På någon nivå kanske jag kommer hålla i gång men inte på elitnivå framöver. Vi får se vad som händer helt enkelt, men i nuläget är inget klart i alla fall.
Din förmåga att lära och stötta unga målvakter i klubben är något du har fått mycket beröm för - är det något du kommer att hålla i gång på något sätt?
-Jo, det är något jag brinner för och haft stor glädje av under mina år i Linköping. Så går det att få till detta på något sätt med Linköping även framöver vore det kul. Jag har överhuvudtaget svårt att se mig helt utan att vara inblandad i innebandy i framtiden.
Kan du sammanfatta dina sex säsonger i Linköpingsmålet?
-Det är verkligen en resa vi gjort i Linköping under mina år. Jag kom ju ny till klubben samtidigt som Matej Jendrisak, Martin Hovlund och Gustav Fritzell och det var ju då Linköpings storhetstid inleddes med två raka SM-finaler och det känns oerhört kul att få vara en del av det. För egen del så är andra SM-finalen i Tele 2 Arena när jag var ordinarie något jag kommer minnas lite extra trots att det blev förlust. Sen på senare år när yngre spelare som Oskar Hovlund och Oskar Seth kommit in har jag i stället varit en av de äldre och mer rutinerade spelarna i laget. Så jag har utvecklats från orutinerad allsvensk målvakt till en rutinerad SSL-målvakt under dessa säsonger i klubben.
Vad har varit det roligaste ögonblicken för din del i Linköping?
-Det är väldigt olika saker som sätter sig och inte bara SSL matcher jag kommer att minnas. Självklart är SM-finalerna högt upp på denna lista men även när vi spelat i ett princip fullsatt SAAB Arena är ögonblick jag minns lite extra. Men jag vill även lyfta fram att jag fått träffa så många unga, duktiga målvakter och deras ledare under tiden i Linköping. Här har jag verkligen fått känna uppskattning och det är något som värmer oerhört när jag tittar tillbaka.
En rent hypotetisk fråga är hur nära du tror du varit en chans i blågult under tiden i Linköping?
-Självklart hade det varit kul att fått chansen i landslaget men samtidigt känns det inte som jag var supernära. Jag gjorde ett student VM och det kanske inte var min bästa turnering och en bättre insats där kanske hade gett mig chansen. Men jag vet att jag i mina bästa stunder varit väldigt högt på målvaktslistan i SSL och att inte fått chansen i landslaget är nog inget jag kommer fundera speciellt mycket på i efterhand.
Det här med att hålla nollan - har du koll på hur ofta det skett?
-Det är bara en gång faktiskt. Rätt många gånger har det blivit ett ynka insläppt mål men att hålla nollan i innebandy är mycket svårare än vad man kan tro. Nollan kom mot Lindås förra säsongen och det är ändå skönt att få ta med sig.
Hur ser du på framtiden för Linköping utan dig – kan klubben fixa det guld som du var så nära?
-Värvningarna inför nästa säsong ser ju onekligen väldigt bra ut och just nu ser truppen bättre ut än på många år om alla spelare förutom jag själv blir kvar. Sen saknas ju en ersättare till mig och det blir intressant att se vem det blir. Sen vet man inte riktgt vad som händer med de båda topplagen (Falun och Storvreta) efter Coronakrisen. Tvingas de släppa några spelare så finns lag som bland annat Linköping och Mullsjö där bakom och hotar direkt.
Vi måste se till att det blir en värdig avtackning nästa säsong för din del – tänker du komma och kolla på några matcher i Linköping tror du?
-Brorsan Martin blir kvar i Linköping så visst kommer jag att vara en del i Linköping även framöver och får jag en inbjudan av Fredriksson (Sportchef Johan Fredriksson) att komma till Sporthallen så kommer jag på en gång!
Tack för allt du gjort för klubben och lycka till Robin!!!